Hoppa till innehåll
Silver79

Nästa generation sportfiskare

Recommended Posts

Beväpnade med flytväst, en stor hink, ul-spö, ett 5m metspö och en burk mask lämnar jag och min 5åring frun med en vilt kämpande skrikande gråtande 2åring hjärtskärande skrik "varför inte jag fiska" ekar mellan villorna. Lätt svettig och med en stor portion dåligt samvete var det nära att topplocket gick på en när Alfred (den stora pojken) vänder sig om en sista gång och gnider in det i själen på Hugo (den lille) hånleende "ooooooj va mycket fisk vi ska fånga idag pappa" riktigt nära att pappa åkte själv efter detta...

Vi kör bort till båten tömmer den på allt regnvatten lastar i grejorna och sparkar ut från kanten, glider ut från trädet där båten ligger fastbunden och lägger i klumpankaret. Nu är vi på platsen som Alfred blev riktigt fiskebiten på. Jag ska göra ett tafatt försök att försöka förklara hur denna underbara lilla pärla till plats ser ut.

En liten bäck rinner ut 30m uppströms som gör att en stark strömfåra på 10-15 meter bildats precis där denna tar slut bildas en stor pool i ån med ett 20m långt näckrosbälte på ena sidan och 2 gigantiska träd som hänger ut över ån på andra sidan mitt mellan finns svagt strömmande vatten som är mellan 4-6meter brett.

Alfred som nu är i lätt exstas över att vi ääääntligen ska fiska abborre igen börjar dra och slita i sitt metspö, man kan inte få på en mask snabbt nog i dessa lägen. Med masken på plats svingas flötet in mot träden som förra sommaren gömde så många abborrar.

Men oj, lite kastträning i våras efter alla horngäddor visar sig ha gett resultat... Upp med ankaret in till träden och trassla loss, ut i ån igen i med ankaret och banna pågen lite sen började vi fiska igen.

Första 10 min hände inte något alls, sen satt första abborren på mitt ul-spö, vatten i hinken och ner med en vacker randig fisk som vägde runt 5hg. 3kast senare längs med träden resulterade i att flötet dök ner och en mycket stolt pojke landade årets första abborre. Nu var fisken lite upphetsad så jag fick lägga ner mitt spö för en stund och ägna mig åt att kroka av fisk och agna med ny mask sitta och prata med Alfred njuta av naturen. Efter 20-30 min tyckte jag att det nu var min tur att fiska lite igen 8-9 riddare i hinken underhöll Alfred medans jag kastade av kanterna 5 abborrar och 1 gädda på 20 minuter. Dax att släppa ut fiskarna, som nu spenderat en stund i spannen. Vilken syn att se honom stoppa ner handen bland alla dessa taggar för släppa i dem försiktigt en åt gången med ett sorgset litet "hej då".

En snabb titt på klockan visade att vi hann med en liten stunds fiske till innan det var dax att åka hem och starta grillen.

En underbar eftermiddag resulterade i runt 20 abborrar och en liten gädda.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Härlig läsning :rolleyes:

Jag planerar för fullt hur jag ska få brorsdottern att bli fiskeintresserad så att hon kan följa med mig och sin pappa (Min bror alltså) ut och fiska. Än så länge är hon bara 8 månader, så vi har lite tid kvar att planera, men oj vad vi längtar :rolleyes:

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Jaha, då var man ute en sväng idag igen men nu med vuxet sällskap.

Segt var ordet 2 hugg första 2h när vi sedan var på väg tillbaka med båten så började de plötsligt hända grejor, tyvärr blev det förlust för min del idag 6-7borrar 1liten gädda mot 10-11borrar och en missad gädda runt 2kg som tuggade av linan för fiskekamraten.

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Det lär väl inte bli mer än några minuters fiske, men den lilla stunden är härlig. Ännu bättre om vi lyckas få något, men 45 mil hemifrån har jag ute jättebra koll på bra metställen faktiskt, så får hålla tummarna :)

Sent from my iPhone using Tapatalk

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Hur har det gått?

Hänger fiskeintresset kvar hos småttingarna?

Min yngsta dotter älskar alla djur och följde gärna med och fiskade. Hon fick ett eget spö och var hur intresserad som helst. Så en kväll i april maj förra året fick hon välja om hon ville stanna med mig och rida eller följa med Jonas och fiska. Då hon helst inte åker ifrån mig och dessutom älskar att rida blev jag väldigt förvånad när hon valde att fiske före mig och hästarna, men det kunde ju bara bero på att intresset för fiske hade växt sig starkare. Jättekul tyckte jag! För det finns ju inget mysigare än när man kan dela ett intresse med sina barn och hästarna hade jag mer eller mindre lagt på hyllan.

Jonas tog flugspöt och Annie med sig och slöt upp med Niklas, en fiskekompis som bor på vägen ner mot ett av "våra" havsöringsställen. Det var en oerhört vacker kväll och fisket var bra så Annie fick hjälpa till att håva öringar på löpande band :) jag har sett bilderna i efterhand och det går inte att ta miste på hur kul hon har.

Men det började bli lite sent för en sjuåring och fisket hade dött så Annie undrade lite först om inte mamma kommer snart. Ring du henne, vi är snart klara här svarade Jonas. Varpå Annie börjar gå från strandkanten upp mot berget och ringer mig.

Jag står på gårdsplanen i ridbyxor efter ett pass i paddocken och är på väg in för att byta om och åka ner till fiskarna när jag får samtalet.

Hej mamma hör jag... Sen hör jag bara skrik, jämmer och ylande! ANNIE, vad har hänt?! ropar jag i telefonen men får bara skrik och gråt till svar. Jag springer mot bilen beredd att slänga mig i väg för att åka de två kilometrarna ner till stranden. Vet inte vad jag ska tro. Så hör jag Jonas röst med ett tillkämpat lugn.... Det är ingen fara, jag tror bara hon har fått en krok i ryggen.....

Ingen fara! Nä, allt är ju relativt... Stackars unge. Jag kommer och hämtar er, svarar jag. Ja det är nog bra säger Jonas.

Jag skyndade mig allt vad jag kunde för att möta de tre molokna fiskarna, en som hade väldigt ont och två som hade väldigt dåligt samvete. Det var ren otur. Annie hade kommit i vägen för Niklas fluga.... I bakkastet..... Då håller flugan en hastighet upp mot 70 km/h och trängde lätt igenom den mjuka, lena barnhuden. Jonas fick nypt av kroken så nära öglan som möjligt för att det skulle finnas något att dra i men det gick inte att göra utan bedövning så det blev till att åka in till Uddevalla med stackars Annie.

Nu kom nästa problem.... Hur sätter man ett barn i bilen när hon har en krok i ryggen? Man vill ju inte gärna spänna fast henne med säkerhetsbälte.... Hursomhelst så tog vi oss in och fick träffa läkare som bedövade och sen var de två man som tryckte och drog i kroken tills den kom ut genom huden och tillsist kunde lirkas bort.....

Sen var ju hennes fiskeintresse som bortblåst och hon kan knappt se åt en krok. Vi är mest nöjda över att det inte fastnade nån krok i ögat eller i ansiktet. Vi får väl muta henne i sommar att försöka meta eller vertikala istället, då är ju krokarna mera under vattnet :)

Dela det här inlägget


Länk till inlägget
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att lämna en kommentar

Skapa ett konto

Registrera dig för ett nytt konto i vårt samhälle. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här.

Logga in nu

  • Vem är Online    0 Medlemmar, 0 Anonym, 3 Gäster (Se hela listan)

    Det finns inga registrerade användare online

×